Developing Welfare Technology to Increase Children’s Participation in Child Welfare Assessments: An Empirical Case in Sweden // Att utveckla välfärdsteknologi som kan stimulera barns delaktighet i barnutredningar: professionsnära forskning från sverige

Gunnel Östlund, Philip Rautell Lindstedt, Baran Cürüklü, Helena Blomberg

Abstract:
 

The purpose of the article is to describe and problematise the practice initiated idea of developing a digital tool for children in child welfare investigations and whether and how this welfare technology is useful for social workers. The results include interview data and descriptions of the research process. The social workers are of the opinion that the digital application increases the possibilities for children’s participation in child investigations, even though their main focus is to create an alliance with the parents. During the research process the digital tool has developed from an empirical idea to a conversation tool and been tested with different user groups. However, the law on procurement limits the possibilities for data storage if the digital tool is to be used in the future. In sum, in order to develop child protection work further, more practice based research needs to be conducted so that researchers can develop the practice’s ideas and identify the obstacles, opportunities, organisational conditions and development needs. The social workers in this study believe that the digital tool is useful for accessing children’s perspectives and experiences, even though relational work with children is not their main task in child welfare investigations.

Sammanfattning:
 

Det övergripande syftet med innevarande forskningsprojekt är att undersöka om ett digitalt verktyg kan öka barns delaktighet i barnavårdsutredningar. Digitala medier är för barn och ungdom en naturlig del av livet till skillnad från tidigare generationer dessutom är barns delaktighet i situationer som berör dem är en lagstadgad rättighet. Socialtjänstens barnutredningar är en viktig garant för att barns rättigheter värnas och att deras situation uppmärksammas samt tas på allvar inte minst för att säkra barns skydd och möjlighet till en trygg uppväxt.

Den praktiknära forskningen innehåller upprepade intervjuer med barnutredare som använt respektive deltagit i utvecklingen av det digitala verktyget. De 22 intervjuerna utgör den huvudsakliga empirin till denna artikel där utredarna har berättat hur det är att använda appen. Barnutredargruppens innovationsidé från 2016 har med hjälp av forskningsprojektet utvecklats från en enkel applikation till ett fungerande samtalsverktyg. Upprepade tester har gjorts av skolelever och socionomstudenter. Barnutredarna berättar att det digitala verktyget är användbart för att nå barns erfarenheter men menar att relationsarbete med barnen inte är utredarens huvuduppgift men samarbete med föräldrarna är inte minst för att säkra barns trygghet på längre sikt. Lagen om upphandling begränsar dock kommunens möjlighet att kunna använda det digitala verktyget på egen hand. Det sociala arbetet med barns skydd och trygghet har med hjälp av den praktikbaserade forskningen iscensatt sin innovationsidé om ett digitalt verktyg som kan öka barns delaktighet i utredningarna. Dessutom har forskningsprocessen bidragit till att identifiera barnutredarnas hinder och möjligheter att använda det digitala verktyget. De menar att det digitala verktyget är användbart för att nå barns perspektiv och erfarenheter. Dock är relationsarbete med barnen inte barnutredarens huvuduppgift i barnavårdsutredningarna snarare är deras uppgift att skapa ett gott samarbete med föräldrarna för att säkra barns skydd och en fortsatt trygg uppväxt.

File